Det är ganska många som frågar om små barn och spel. Genom de kontakter och erfarenheter vi har så vet vi att det går att hantera musen från ca 3,5 års ålder, ett halvår uppåt eller neråt. Det är lite tidigare än de lärde vågar stå för.
Men barn visar intresse för datorn betydligt tidigare än så. Så frågan är hur man gör då? Om man t ex har ett större syskon som sitter och spelar, hur gör man för att den lilla tjejen också ska kunna spela? Jag påstår mig inte ha den exakta lösningen men det är helt uppenbart att en pekskärm löser problemen med musen och där sitter det största hindret. Vips, så gick det att klara sig betydligt längre i spelet! Det är kul att titta på ett tag om man är 2,5 år men helst så vill man ju själv peka och trycka!
Det är ganska många barnspel som borde kunna spelas på det här sättet. De har ofta få moment där man måste använda ex tangentbordet. Det finns pekskärmar för 3 - 4 000 kr på marknaden så det är inte helt oöverkomligt om man verkligen vill och är intresserad. På hjälpmedelsinstitutets hi.se sajt finns det en del intressant info också.
Hur liten kan man då vara för att spela konsol, ex en PS2? Om man har spelat på dator tidigare vid ca 3- 3,5 år ålder så känner vi barn som vid 4 kunde lära sig att spela på en PS2 och olika handhållna enheter. Men det kräver lite övning, för även om man kan hantera musen så är det inte helt enkelt att flytta runt sina gubbar i konsolvärlden med ett styrkors eller en spak. Med övning pratar vi om 2- 4 timmar.
Men viktigast är ju som vanligt hur motiverad man är…Det är helt uppenbart roligare att spela Lego Star Wars än Ratchet and Clank. Att det finns ett starkt varumärke och story i grunden fungerar ofta som en stark motivator när det gäller att lösa de mest besvärliga problemen i spelen. Jag har t ex aldrig sett min son lägga ner så mycket energi på något annat än Lego Star Wars. Men så är det ju ett ganska kul spel. Och de är ju så söta de där små legogubbarna. Frispelarläget är ju också en bra feature för spelet. Barnen tycker det är kul att kunna skifta karaktär till utseende och framförallt egenskaper när de ska lösa fysiska hinder och logiska problem.
Det är förvånande få föräldrar som förstår vilken utmaning det faktiskt kan vara att spela. Det är mängder med figurer, rörelser och händelser i en enda mix. Ju fler moment man för in i spelandet desto svårare blir det. Det är beundransvärt att se hur 4 åringarna tacklar det gemensamma problemlösandet. Vilket engagemang! Och vilka spelartalanger de kommer att bli. På kontoret konstaterar vi "De kommer att spöa oss nästa vecka!"
tisdag 2 september 2008
måndag 26 maj 2008
Hur var SGA?
Hur var då Swedish Game Awards? Det är ingen retorisk fråga, jag undrar faktiskt. För jag glömde bort att gå. Helt sanslöst. Jag tror min hjärna behöver omformateras.
Martin Sternelius
Martin Sternelius
måndag 19 maj 2008
Gå på Swedish Game Awards!
Jag vill tipsa alla spelintresserade, och egentligen alla som vill ha lite roligt, att gå på Swedish Game Awards på lördag om möjligheten finns. Jag var där förra året och hade jätteroligt. De nominerade spelen var både roliga och innovativa, och spelskaparna var trevliga och hjälpsamma. Vi fick också spela en hel del andra, "vanliga" spel och svenska spelstudion Starbreeze gav oss en förhandstitt på The Darkness som inte hade släppts än. Jag kommer definitivt att pallra mig dit på lördag för att se vad för spännande saker som vankas i år. Bara jag hinner hem till Eurovision Song Contest efteråt... (jajamen, min fruktansvärt skamliga hemlighet är avslöjad)
Ja just det, en sak till, man måste registrera sig för att gå på finalen. Gör det här: http://gameawards.se/
Martin Sternelius
Ja just det, en sak till, man måste registrera sig för att gå på finalen. Gör det här: http://gameawards.se/
Martin Sternelius
måndag 12 maj 2008
Vi har jobbat och lobbat intensivt i snart ett år för att studenterna på lärarutbildningarna ska få lära sig betydligt mer om IT än vad de gör idag. Idag kom det ett ganska ofattbart men härligt besked från skolministern. IT ska t.o.m prioriteras - om man ska tolka det hela rätt. Det känns helt otroligt att någon i detta land skulle kunna lyckas med detta konststycke.
Nu gäller det bara att ro det hela i land. För det är ju inte Leijonborg som kommer att göra jobbet. Man skulle vilja varna för att låta lärarutbildningarna ta hand om ITdelen av utbildningen - de har ju inte lyckats så bra hittills. Och lyssnar man på företrädare för lärarutbildningarna blir man ju närmast mörkrädd. Det är knappt att man vågar gå på några offentliga tillställningar längre - iallafall inte om det handlar om IT och lärarutbildningar.
Jag måste rikta en stor eloge till KK-stiftelsen som jobbat för detta och även under de närmaste åren kommer att stötta utvecklingen på olika sätt. Det finns fler att tacka, listan kan göras lång.
En viktig maktfaktor i sammanhanget är också arbetsgivarna som representeras av rektorer och andra ledare i samhället. Jag ser i kommentarerna hos cs att en hel del menar att riskdagsledamöterna behöver IT utbildas. Ja, liksom många andra delar av vårt offentliga samhälle från myndigheter ner till fritidsgårdarna. Alla länkar i kedjan är viktiga om vi ska kunna ge barn och unga en chans att fortsätta bygga vårt land. För det är ju precis det det handlar om.
Vi kan skatta oss lyckliga i Sverige. Vi ligger inte så bra till i Pisautvärderingen - det ger oss en politisk möjlighet att driva på utvecklingen i skolan. För finnarna är det kört. De har standardiserat och byggt sin skola så att den passar utvärderingen perfekt. Deras utbildning och elever är bäst i världen - men de som förtvivlat kämpar för förändring i den finska skolan kommer att få det tufft - mycket tufft. Vi lider med er.
Vi kommer att skriva mer om det här framöver. Läs artikeln som vi refererat till hos Computer Sweden
http://www.idg.se/2.1085/1.160677
Nu gäller det bara att ro det hela i land. För det är ju inte Leijonborg som kommer att göra jobbet. Man skulle vilja varna för att låta lärarutbildningarna ta hand om ITdelen av utbildningen - de har ju inte lyckats så bra hittills. Och lyssnar man på företrädare för lärarutbildningarna blir man ju närmast mörkrädd. Det är knappt att man vågar gå på några offentliga tillställningar längre - iallafall inte om det handlar om IT och lärarutbildningar.
Jag måste rikta en stor eloge till KK-stiftelsen som jobbat för detta och även under de närmaste åren kommer att stötta utvecklingen på olika sätt. Det finns fler att tacka, listan kan göras lång.
En viktig maktfaktor i sammanhanget är också arbetsgivarna som representeras av rektorer och andra ledare i samhället. Jag ser i kommentarerna hos cs att en hel del menar att riskdagsledamöterna behöver IT utbildas. Ja, liksom många andra delar av vårt offentliga samhälle från myndigheter ner till fritidsgårdarna. Alla länkar i kedjan är viktiga om vi ska kunna ge barn och unga en chans att fortsätta bygga vårt land. För det är ju precis det det handlar om.
Vi kan skatta oss lyckliga i Sverige. Vi ligger inte så bra till i Pisautvärderingen - det ger oss en politisk möjlighet att driva på utvecklingen i skolan. För finnarna är det kört. De har standardiserat och byggt sin skola så att den passar utvärderingen perfekt. Deras utbildning och elever är bäst i världen - men de som förtvivlat kämpar för förändring i den finska skolan kommer att få det tufft - mycket tufft. Vi lider med er.
Vi kommer att skriva mer om det här framöver. Läs artikeln som vi refererat till hos Computer Sweden
http://www.idg.se/2.1085/1.160677
tisdag 1 april 2008
Förbundsrådet 2008
Jaha, då är förbundsrådet över och en ny verksamhetsplan är spikad. Vi fick även två nya ansikten i styrelsen och vi lyckades bli utslängda under kvällen p.g.a. galna grannar. Dramatik på hög nivå med andra ord :-)
Det var en trogen skara medlemmar som dök up på morgonen innan förbundsrådet. Själva mötet fungerade bra och besluten klubbades i en jämn takt. Två nya ansikten valdes till styrelsen (mer info kommer). Efter förbundsrådets slut så var det dags för tävlingar och olika aktiviteter. Tyvärr han vi inte köra längre än till 22, då grannarna som bodde under lokalen vi hade hyrt förklarade krig mot oss och hotade att ringa polisen. Sagt och gjort så var det bara att packa ihop och bege sig hem i Stockholmsnatten. Vi hade dock en riktigt trevlig kväll med alla våra medlemmar - you rock!
Som plåster på såren har vi petat ihop en liten amatörfilm från förbundsrådet.
Ingen Steven Spielberg, men det får duga.
Det var en trogen skara medlemmar som dök up på morgonen innan förbundsrådet. Själva mötet fungerade bra och besluten klubbades i en jämn takt. Två nya ansikten valdes till styrelsen (mer info kommer). Efter förbundsrådets slut så var det dags för tävlingar och olika aktiviteter. Tyvärr han vi inte köra längre än till 22, då grannarna som bodde under lokalen vi hade hyrt förklarade krig mot oss och hotade att ringa polisen. Sagt och gjort så var det bara att packa ihop och bege sig hem i Stockholmsnatten. Vi hade dock en riktigt trevlig kväll med alla våra medlemmar - you rock!
Som plåster på såren har vi petat ihop en liten amatörfilm från förbundsrådet.
Ingen Steven Spielberg, men det får duga.
onsdag 13 februari 2008
En spelare åker till staterna
På måndag reser jag till USA för att hälsa på min kusin. Han bor i den enligt sägnen UFO-besökta staden Roswell, New Mexico.
Jag undrar hur människorna där kommer reagera på att jag är datorspelare, eller gamer får man väl säga där. En vanlig stereotyp är att ju att människorna i den amerikanska södern är väldigt konservativa, och det är klart att när man ständigt blir matad med en sådan schablon skapas fördomar.
Men fördomar om människor visar sig nästan alltid vara felaktiga, så jag är inställd på att bli positivt överraskad och få fördomarna krossade. Lite research visar dessutom att New Mexico röstar mycket mindre konservativt än andra söderstater.
Och med tanke på Roswells UFO-historia borde de väl vara experter på att spela Space Invaders?
Martin Sternelius
Jag undrar hur människorna där kommer reagera på att jag är datorspelare, eller gamer får man väl säga där. En vanlig stereotyp är att ju att människorna i den amerikanska södern är väldigt konservativa, och det är klart att när man ständigt blir matad med en sådan schablon skapas fördomar.
Men fördomar om människor visar sig nästan alltid vara felaktiga, så jag är inställd på att bli positivt överraskad och få fördomarna krossade. Lite research visar dessutom att New Mexico röstar mycket mindre konservativt än andra söderstater.
Och med tanke på Roswells UFO-historia borde de väl vara experter på att spela Space Invaders?
Martin Sternelius
torsdag 24 januari 2008
Gott nytt år alla datoranvändare! Årets första överdrivna artikel om att ni är beroende är här.
Jag undrar vad det är med datorspelsberoende eller datorberoende som gör att folk tappar all känsla för logik och proportioner.
Om vi nu bortser från att datorberoende/datorspelsberoende inte är ett vedertaget begrepp inom forskningen över huvud taget, som Jonas Linderoth och Ulrika Bennerstedt redogör för i rapporten Att Leva i World of Warcraft, visst borde det vara enkelt att konstatera följande:
Man är datorberoende när ens överdrivna datoranvändande har negativa konsekvenser för resten av ens tillvaro.
Enkelt och logiskt, eller hur? Men det duger tydligen inte för vissa som arbetar mot beroende och för journalisterna som intervjuar dem, som till exempel i den här artiklen i Folkbladet. Roger Thörn, föreståndaren på Kolmårdens behandlingshem, intervjuas av en journalist vid namn Michelle Hallberg. Av dem kan vi lära oss följande:
- Sitter man vid en dator mer än fyra timmar per dygn är man automatiskt i riskzonen för att vara beroende.
- Man är isolerad från omvärlden även när man använder datorn för att chatta med vänner.
- Datoranvändande ger inga som helst färdigheter för arbetslivet.
- En bärbar laptop är fullkomligt livsfarlig (direkt citat).
- Två timmar om dagen ”anses” vara normalt. Anses av vem? Det tycker varken Roger Thörn eller Folkbladet att du behöver veta. Sluta ställ obehagliga frågor och lyd den osynliga rösten som anser att två timmar är normalt!
Snälla behandlingsmänniskor och journalister, jag vet att ni vill väl, men sådana här överdrivna påståenden kommer inte hjälpa någon. Däremot kommer massvis av föräldrar att bli oroade helt i onödan och hamna i konflikt med sina barn som använder datorn utan att ha tillstymmelsen till beroendeproblematik.
När jag arbetar sitter jag framför datorn nästan hela tiden. Betyder det att jag är beroende av datorn? Definitivt. Jag kan inte utföra mitt arbete utan datorn. Troligen befinner sig Roger Thörn i samma situation eftersom han på den första bilden till artikeln sitter vid en dator. Redan där anser jag det bevisat att det som Roger Thörn kallar datorberoende inte nödvändigtvis är något negativt.
Men jag behöver inte oroa mig, för enligt artikeln blir man inte datorberoende av att arbeta vid datorn, bara av saker som ungdomarna håller på med, till exempel spela datorspel, chatta eller hålla på med musik. Hur logiskt är det egentligen?
Nej, ibland undrar jag om det är någon idé att varje gång skriva en upprörd text och peka ut alla dumheter i artiklar om datorspel och beroende. Kanske är det oundvikligt att den här genren av journalistik kommer att självdö eftersom den är så korkad och otidsenlig.
Låt oss hoppas det, mina kära datoranvändande bröder och systrar, så kan vi fortsätta att njuta av vårt ”beroende” som gör vårt arbete och övriga liv mer effektivt och underhållande.
Martin Sternelius
Om vi nu bortser från att datorberoende/datorspelsberoende inte är ett vedertaget begrepp inom forskningen över huvud taget, som Jonas Linderoth och Ulrika Bennerstedt redogör för i rapporten Att Leva i World of Warcraft, visst borde det vara enkelt att konstatera följande:
Man är datorberoende när ens överdrivna datoranvändande har negativa konsekvenser för resten av ens tillvaro.
Enkelt och logiskt, eller hur? Men det duger tydligen inte för vissa som arbetar mot beroende och för journalisterna som intervjuar dem, som till exempel i den här artiklen i Folkbladet. Roger Thörn, föreståndaren på Kolmårdens behandlingshem, intervjuas av en journalist vid namn Michelle Hallberg. Av dem kan vi lära oss följande:
- Sitter man vid en dator mer än fyra timmar per dygn är man automatiskt i riskzonen för att vara beroende.
- Man är isolerad från omvärlden även när man använder datorn för att chatta med vänner.
- Datoranvändande ger inga som helst färdigheter för arbetslivet.
- En bärbar laptop är fullkomligt livsfarlig (direkt citat).
- Två timmar om dagen ”anses” vara normalt. Anses av vem? Det tycker varken Roger Thörn eller Folkbladet att du behöver veta. Sluta ställ obehagliga frågor och lyd den osynliga rösten som anser att två timmar är normalt!
Snälla behandlingsmänniskor och journalister, jag vet att ni vill väl, men sådana här överdrivna påståenden kommer inte hjälpa någon. Däremot kommer massvis av föräldrar att bli oroade helt i onödan och hamna i konflikt med sina barn som använder datorn utan att ha tillstymmelsen till beroendeproblematik.
När jag arbetar sitter jag framför datorn nästan hela tiden. Betyder det att jag är beroende av datorn? Definitivt. Jag kan inte utföra mitt arbete utan datorn. Troligen befinner sig Roger Thörn i samma situation eftersom han på den första bilden till artikeln sitter vid en dator. Redan där anser jag det bevisat att det som Roger Thörn kallar datorberoende inte nödvändigtvis är något negativt.
Men jag behöver inte oroa mig, för enligt artikeln blir man inte datorberoende av att arbeta vid datorn, bara av saker som ungdomarna håller på med, till exempel spela datorspel, chatta eller hålla på med musik. Hur logiskt är det egentligen?
Nej, ibland undrar jag om det är någon idé att varje gång skriva en upprörd text och peka ut alla dumheter i artiklar om datorspel och beroende. Kanske är det oundvikligt att den här genren av journalistik kommer att självdö eftersom den är så korkad och otidsenlig.
Låt oss hoppas det, mina kära datoranvändande bröder och systrar, så kan vi fortsätta att njuta av vårt ”beroende” som gör vårt arbete och övriga liv mer effektivt och underhållande.
Martin Sternelius
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)