torsdag 24 januari 2008

Gott nytt år alla datoranvändare! Årets första överdrivna artikel om att ni är beroende är här.

Jag undrar vad det är med datorspelsberoende eller datorberoende som gör att folk tappar all känsla för logik och proportioner.

Om vi nu bortser från att datorberoende/datorspelsberoende inte är ett vedertaget begrepp inom forskningen över huvud taget, som Jonas Linderoth och Ulrika Bennerstedt redogör för i rapporten Att Leva i World of Warcraft, visst borde det vara enkelt att konstatera följande:

Man är datorberoende när ens överdrivna datoranvändande har negativa konsekvenser för resten av ens tillvaro.

Enkelt och logiskt, eller hur? Men det duger tydligen inte för vissa som arbetar mot beroende och för journalisterna som intervjuar dem, som till exempel i den här artiklen i Folkbladet. Roger Thörn, föreståndaren på Kolmårdens behandlingshem, intervjuas av en journalist vid namn Michelle Hallberg. Av dem kan vi lära oss följande:

- Sitter man vid en dator mer än fyra timmar per dygn är man automatiskt i riskzonen för att vara beroende.

- Man är isolerad från omvärlden även när man använder datorn för att chatta med vänner.

- Datoranvändande ger inga som helst färdigheter för arbetslivet.

- En bärbar laptop är fullkomligt livsfarlig (direkt citat).

- Två timmar om dagen ”anses” vara normalt. Anses av vem? Det tycker varken Roger Thörn eller Folkbladet att du behöver veta. Sluta ställ obehagliga frågor och lyd den osynliga rösten som anser att två timmar är normalt!



Snälla behandlingsmänniskor och journalister, jag vet att ni vill väl, men sådana här överdrivna påståenden kommer inte hjälpa någon. Däremot kommer massvis av föräldrar att bli oroade helt i onödan och hamna i konflikt med sina barn som använder datorn utan att ha tillstymmelsen till beroendeproblematik.

När jag arbetar sitter jag framför datorn nästan hela tiden. Betyder det att jag är beroende av datorn? Definitivt. Jag kan inte utföra mitt arbete utan datorn. Troligen befinner sig Roger Thörn i samma situation eftersom han på den första bilden till artikeln sitter vid en dator. Redan där anser jag det bevisat att det som Roger Thörn kallar datorberoende inte nödvändigtvis är något negativt.

Men jag behöver inte oroa mig, för enligt artikeln blir man inte datorberoende av att arbeta vid datorn, bara av saker som ungdomarna håller på med, till exempel spela datorspel, chatta eller hålla på med musik. Hur logiskt är det egentligen?

Nej, ibland undrar jag om det är någon idé att varje gång skriva en upprörd text och peka ut alla dumheter i artiklar om datorspel och beroende. Kanske är det oundvikligt att den här genren av journalistik kommer att självdö eftersom den är så korkad och otidsenlig.

Låt oss hoppas det, mina kära datoranvändande bröder och systrar, så kan vi fortsätta att njuta av vårt ”beroende” som gör vårt arbete och övriga liv mer effektivt och underhållande.


Martin Sternelius