Jaha, då är förbundsrådet över och en ny verksamhetsplan är spikad. Vi fick även två nya ansikten i styrelsen och vi lyckades bli utslängda under kvällen p.g.a. galna grannar. Dramatik på hög nivå med andra ord :-)
Det var en trogen skara medlemmar som dök up på morgonen innan förbundsrådet. Själva mötet fungerade bra och besluten klubbades i en jämn takt. Två nya ansikten valdes till styrelsen (mer info kommer). Efter förbundsrådets slut så var det dags för tävlingar och olika aktiviteter. Tyvärr han vi inte köra längre än till 22, då grannarna som bodde under lokalen vi hade hyrt förklarade krig mot oss och hotade att ringa polisen. Sagt och gjort så var det bara att packa ihop och bege sig hem i Stockholmsnatten. Vi hade dock en riktigt trevlig kväll med alla våra medlemmar - you rock!
Som plåster på såren har vi petat ihop en liten amatörfilm från förbundsrådet.
Ingen Steven Spielberg, men det får duga.
tisdag 1 april 2008
onsdag 13 februari 2008
En spelare åker till staterna
På måndag reser jag till USA för att hälsa på min kusin. Han bor i den enligt sägnen UFO-besökta staden Roswell, New Mexico.
Jag undrar hur människorna där kommer reagera på att jag är datorspelare, eller gamer får man väl säga där. En vanlig stereotyp är att ju att människorna i den amerikanska södern är väldigt konservativa, och det är klart att när man ständigt blir matad med en sådan schablon skapas fördomar.
Men fördomar om människor visar sig nästan alltid vara felaktiga, så jag är inställd på att bli positivt överraskad och få fördomarna krossade. Lite research visar dessutom att New Mexico röstar mycket mindre konservativt än andra söderstater.
Och med tanke på Roswells UFO-historia borde de väl vara experter på att spela Space Invaders?
Martin Sternelius
Jag undrar hur människorna där kommer reagera på att jag är datorspelare, eller gamer får man väl säga där. En vanlig stereotyp är att ju att människorna i den amerikanska södern är väldigt konservativa, och det är klart att när man ständigt blir matad med en sådan schablon skapas fördomar.
Men fördomar om människor visar sig nästan alltid vara felaktiga, så jag är inställd på att bli positivt överraskad och få fördomarna krossade. Lite research visar dessutom att New Mexico röstar mycket mindre konservativt än andra söderstater.
Och med tanke på Roswells UFO-historia borde de väl vara experter på att spela Space Invaders?
Martin Sternelius
torsdag 24 januari 2008
Gott nytt år alla datoranvändare! Årets första överdrivna artikel om att ni är beroende är här.
Jag undrar vad det är med datorspelsberoende eller datorberoende som gör att folk tappar all känsla för logik och proportioner.
Om vi nu bortser från att datorberoende/datorspelsberoende inte är ett vedertaget begrepp inom forskningen över huvud taget, som Jonas Linderoth och Ulrika Bennerstedt redogör för i rapporten Att Leva i World of Warcraft, visst borde det vara enkelt att konstatera följande:
Man är datorberoende när ens överdrivna datoranvändande har negativa konsekvenser för resten av ens tillvaro.
Enkelt och logiskt, eller hur? Men det duger tydligen inte för vissa som arbetar mot beroende och för journalisterna som intervjuar dem, som till exempel i den här artiklen i Folkbladet. Roger Thörn, föreståndaren på Kolmårdens behandlingshem, intervjuas av en journalist vid namn Michelle Hallberg. Av dem kan vi lära oss följande:
- Sitter man vid en dator mer än fyra timmar per dygn är man automatiskt i riskzonen för att vara beroende.
- Man är isolerad från omvärlden även när man använder datorn för att chatta med vänner.
- Datoranvändande ger inga som helst färdigheter för arbetslivet.
- En bärbar laptop är fullkomligt livsfarlig (direkt citat).
- Två timmar om dagen ”anses” vara normalt. Anses av vem? Det tycker varken Roger Thörn eller Folkbladet att du behöver veta. Sluta ställ obehagliga frågor och lyd den osynliga rösten som anser att två timmar är normalt!
Snälla behandlingsmänniskor och journalister, jag vet att ni vill väl, men sådana här överdrivna påståenden kommer inte hjälpa någon. Däremot kommer massvis av föräldrar att bli oroade helt i onödan och hamna i konflikt med sina barn som använder datorn utan att ha tillstymmelsen till beroendeproblematik.
När jag arbetar sitter jag framför datorn nästan hela tiden. Betyder det att jag är beroende av datorn? Definitivt. Jag kan inte utföra mitt arbete utan datorn. Troligen befinner sig Roger Thörn i samma situation eftersom han på den första bilden till artikeln sitter vid en dator. Redan där anser jag det bevisat att det som Roger Thörn kallar datorberoende inte nödvändigtvis är något negativt.
Men jag behöver inte oroa mig, för enligt artikeln blir man inte datorberoende av att arbeta vid datorn, bara av saker som ungdomarna håller på med, till exempel spela datorspel, chatta eller hålla på med musik. Hur logiskt är det egentligen?
Nej, ibland undrar jag om det är någon idé att varje gång skriva en upprörd text och peka ut alla dumheter i artiklar om datorspel och beroende. Kanske är det oundvikligt att den här genren av journalistik kommer att självdö eftersom den är så korkad och otidsenlig.
Låt oss hoppas det, mina kära datoranvändande bröder och systrar, så kan vi fortsätta att njuta av vårt ”beroende” som gör vårt arbete och övriga liv mer effektivt och underhållande.
Martin Sternelius
Om vi nu bortser från att datorberoende/datorspelsberoende inte är ett vedertaget begrepp inom forskningen över huvud taget, som Jonas Linderoth och Ulrika Bennerstedt redogör för i rapporten Att Leva i World of Warcraft, visst borde det vara enkelt att konstatera följande:
Man är datorberoende när ens överdrivna datoranvändande har negativa konsekvenser för resten av ens tillvaro.
Enkelt och logiskt, eller hur? Men det duger tydligen inte för vissa som arbetar mot beroende och för journalisterna som intervjuar dem, som till exempel i den här artiklen i Folkbladet. Roger Thörn, föreståndaren på Kolmårdens behandlingshem, intervjuas av en journalist vid namn Michelle Hallberg. Av dem kan vi lära oss följande:
- Sitter man vid en dator mer än fyra timmar per dygn är man automatiskt i riskzonen för att vara beroende.
- Man är isolerad från omvärlden även när man använder datorn för att chatta med vänner.
- Datoranvändande ger inga som helst färdigheter för arbetslivet.
- En bärbar laptop är fullkomligt livsfarlig (direkt citat).
- Två timmar om dagen ”anses” vara normalt. Anses av vem? Det tycker varken Roger Thörn eller Folkbladet att du behöver veta. Sluta ställ obehagliga frågor och lyd den osynliga rösten som anser att två timmar är normalt!
Snälla behandlingsmänniskor och journalister, jag vet att ni vill väl, men sådana här överdrivna påståenden kommer inte hjälpa någon. Däremot kommer massvis av föräldrar att bli oroade helt i onödan och hamna i konflikt med sina barn som använder datorn utan att ha tillstymmelsen till beroendeproblematik.
När jag arbetar sitter jag framför datorn nästan hela tiden. Betyder det att jag är beroende av datorn? Definitivt. Jag kan inte utföra mitt arbete utan datorn. Troligen befinner sig Roger Thörn i samma situation eftersom han på den första bilden till artikeln sitter vid en dator. Redan där anser jag det bevisat att det som Roger Thörn kallar datorberoende inte nödvändigtvis är något negativt.
Men jag behöver inte oroa mig, för enligt artikeln blir man inte datorberoende av att arbeta vid datorn, bara av saker som ungdomarna håller på med, till exempel spela datorspel, chatta eller hålla på med musik. Hur logiskt är det egentligen?
Nej, ibland undrar jag om det är någon idé att varje gång skriva en upprörd text och peka ut alla dumheter i artiklar om datorspel och beroende. Kanske är det oundvikligt att den här genren av journalistik kommer att självdö eftersom den är så korkad och otidsenlig.
Låt oss hoppas det, mina kära datoranvändande bröder och systrar, så kan vi fortsätta att njuta av vårt ”beroende” som gör vårt arbete och övriga liv mer effektivt och underhållande.
Martin Sternelius
tisdag 11 december 2007
Läsarpris för spel
Aftonblandet har instiftat ett läsarpris för tv- och datorspel i samma anda som Rockbjörnen, TV-priset och Filmstjärnan. Spelpriset kallas guldstickan, och syftar alltså på en joystick och inte en sån där liten irriterande trästicka man kan få i foten.
I artikeln om priset skriver spelredaktören Peter Ottsjö att tv-spel är ett minst lika viktigt inslag i nöjesvärlden som musik, TV och film. Jag kan inte annat än hålla med!
Pinsamt nog känner jag att jag inte har spelat tillräckligt många av årets släppta spel för att kunna rösta rättvist. Men det spelar egentligen ingen roll, så fungerar ju demokrati. Man har rösträtt även om man inte är insatt!
Martin Sternelius
I artikeln om priset skriver spelredaktören Peter Ottsjö att tv-spel är ett minst lika viktigt inslag i nöjesvärlden som musik, TV och film. Jag kan inte annat än hålla med!
Pinsamt nog känner jag att jag inte har spelat tillräckligt många av årets släppta spel för att kunna rösta rättvist. Men det spelar egentligen ingen roll, så fungerar ju demokrati. Man har rösträtt även om man inte är insatt!
Martin Sternelius
fredag 7 december 2007
Dikt från Goodgames Dreamhackmonter
Under Dreamhack Winter 07 besökte många olika människor vår monter. De spelade Wii och 360 (ledsen Sony, vi tar det nästa gång) eller slappade i en av våra sköna fåtöljer. En av dem var Jennifer Sultan, och hon skrev en dikt som summerar upplevelsen av Dreamhack ganska pricksäkert!
(Jag tror dikten är tänkt att ha två delar, så jag markerar varje del på samma sätt som det brukar vara i diktsamlingar, med romerska siffror. Känns skönt kulturellt korrekt att göra så!)
I.
Mysig ”spel”-hörna på DHW iaf! Mkt omtyckt!
Blommor är gula
Violer är grön
Gult är fult
Och jag är trött ändå
CS är kul fast ingen data jag har
Bilder är tagna och fina dom är
svettiga noobs vi träffat
Kul var det
tomtar är fula
Men jag lika trött ändå!
Fin dikt
Tomtar kliar på pungen
som fingrar i djungeln
II.
Finska dom skriker på högst i hela hallen jag tror!
MSN på telefonen jag har men startar det gör inte!
Hungriga vi är
Trötta likaså
Wii är kul och jag likaså
Sova jag vill, men va fan
Emos vi ser söta som få, LOL
MINA DIKTER ÄR FINA
JAG LIKASÅ
(Jag tror dikten är tänkt att ha två delar, så jag markerar varje del på samma sätt som det brukar vara i diktsamlingar, med romerska siffror. Känns skönt kulturellt korrekt att göra så!)
I.
Mysig ”spel”-hörna på DHW iaf! Mkt omtyckt!
Blommor är gula
Violer är grön
Gult är fult
Och jag är trött ändå
CS är kul fast ingen data jag har
Bilder är tagna och fina dom är
svettiga noobs vi träffat
Kul var det
tomtar är fula
Men jag lika trött ändå!
Fin dikt
Tomtar kliar på pungen
som fingrar i djungeln
II.
Finska dom skriker på högst i hela hallen jag tror!
MSN på telefonen jag har men startar det gör inte!
Hungriga vi är
Trötta likaså
Wii är kul och jag likaså
Sova jag vill, men va fan
Emos vi ser söta som få, LOL
MINA DIKTER ÄR FINA
JAG LIKASÅ
onsdag 21 november 2007
Med i tidningen - med fel namn
Jag blev intervjuad av en journalist från Svenska Dagbladet i måndags i samband med en presskonferens om Mederådets rapport "Att leva i World of Warcraft" (min artikel finns här). I artikeln har mitt namn förvandlats till "Martin Stervelius" respektive "Stevrelius".
Det känns också lite surrealistiskt att läsa Ann-Marie Ekströms kommentar till artikeln där hon skriver om intervjun med mig. Jag kunde inte låta bli att skriva en kommentar... ska bli intressant att se vad hon svarar!
Martin Sternelius
Det känns också lite surrealistiskt att läsa Ann-Marie Ekströms kommentar till artikeln där hon skriver om intervjun med mig. Jag kunde inte låta bli att skriva en kommentar... ska bli intressant att se vad hon svarar!
Martin Sternelius
fredag 16 november 2007
Spelens nyttighet borde inte spela roll
Varför måste vi försvara dataspel med att de har praktisk nytta? Måste spel göra att man blir bättre på engelska eller får bättre koordinationsförmåga för att de ska ha ett existensberättigande? Varför är inte själva upplevelsen spel ger skäl nog för att de är något bra?
Ungefär så kan man sammanfatta slutklämmen i Orvar Säfströms inledningstal till Swedish Game Awards i våras. Fram till dess hade jag inte alls sett det som något negativt att man försvarar spel med att de kan ha praktisk nytta. Det är väl bara bra att man har fler positiva argument? Men Orvar Säfströms slutkläm träffade verkligen rätt. Inga andra kulturformer behöver försvara sig på det här sättet. Ingen bryr sig om filmer gör oss bättre på engelska eller om man får bättre färgseende av att titta på tavlor. Det är inte relevant för deras kulturella status.
Susanne Möller på DN är inne på samma spår i sin krönika i dag. Det verkar som om det här synsättet får mer fäste, och det tycker jag är bra. Läs krönikan vetja: Varför måste allt vara nyttigt?
Martin Sternelius
Ungefär så kan man sammanfatta slutklämmen i Orvar Säfströms inledningstal till Swedish Game Awards i våras. Fram till dess hade jag inte alls sett det som något negativt att man försvarar spel med att de kan ha praktisk nytta. Det är väl bara bra att man har fler positiva argument? Men Orvar Säfströms slutkläm träffade verkligen rätt. Inga andra kulturformer behöver försvara sig på det här sättet. Ingen bryr sig om filmer gör oss bättre på engelska eller om man får bättre färgseende av att titta på tavlor. Det är inte relevant för deras kulturella status.
Susanne Möller på DN är inne på samma spår i sin krönika i dag. Det verkar som om det här synsättet får mer fäste, och det tycker jag är bra. Läs krönikan vetja: Varför måste allt vara nyttigt?
Martin Sternelius
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)